Anledningen till att jag funderade på att sluta var de här två personerna:
Det är nämligen så att mitt jobb tar så mycket tid och jag kände att det inte fanns någon tid över för min lilla familj. Som ju såklart är viktigast i hela världen.
Så jag tog en liten bloggpaus. Och nu tänker jag som så att jag kommer att fortsätta blogga, men inte varje dag. Kanske ett par gånger i veckan. När jag har mycket tid över, liksom. Det låter väl som en bra idé?!
Och jag läser fortfarande era bloggar, trots att jag kanske inte kommenterar lika ofta längre.
Kram kram.
(bilden är från valborgsmässoafton, en mycket fin afton)
Kul att du fortsätter! och jag förstår att du inte hinner blogga så ofta, jag kommer nog inte hinna det när jag har börjat jobba.
SvaraRaderakram
Roligt Emeli att du fortsätter med bloggen. Men jag förstår att det tar tid. Själv har jag varken Facebook eller blogg. Men jag läser din blogg.
SvaraRaderaHa en fin vecka.
Kramar.
Helt rätt! För ingen blogg, eller jobb i världen är viktigare än de två. *Kramar till er alla tre.*
SvaraRaderaGlad att höra av dig igen!!! Även om jag förstås håller med dig om att din familj är viktigare... Kram
SvaraRaderaTack och lov att du är tillbaka om än inte varje dag. Jag tycker verkligen om din blogg och vill inte vara utan ...
SvaraRaderatack <3
SvaraRaderaSå fina ord.