Sommaren var magisk, såklart

Sommaren är slut. Och semestern. För den här gången, ju. För den kommer tillbaka, det har den ju alltid gjort, så småningom. Om man har lite tålamod med det kalla, blöta och blåsiga däremellan.
Vi hade en fin sommar, med massor av bad. Ja, bad nästan varje dag, tror jag. I Danmark, i Småland, i Sollentuna, på Åland, i Stockholms skärgård...
Jag hade aldrig varit i Danmark förut, så jag var glad och nyfiken. På väg mot Jyllands västkust stannade vi till i Köpenhamn och åt lunch. Och jag tänkte att hit måste jag åka igen! Sen åkte vi vidare mot stugan som vi hyrt för en vecka tillsammans med vänner. Åtta personer blev vi alltsomallt. Ett väldigt bra gäng.



Självklart tog vi chansen att besöka Legoland. Vi var där under en dag. Först in och sist ut och oj så kul vi hade. Vi hade olika favoriter. Mose fastnade för det här:


Tillsammans med Minionen som han vann.


Och havet. HAVET! Magnifikt, enormt och mäktigt. Och med en strand så lång att jag nog tror att den aldrig tog slut.


En dag fiskade vi krabbor. Jag hittade inte alla krabbilderna, men det är verkligen ett hett tips - att fiska krabbor med snöre, klädnypa och ett litet bete. Vi köpte lite skinka, för vi hittade inget annat, men öppnade musslor är nog det bästa (och billigaste) betet. Sen när vi hade fångat massvis av krabbor körde vi krabbrace från en liten bit upp på stranden på en bana ner i havet och vi hejade på våra egna utvalda krabbor tills vi fick ont i halsarna. Bra grej.


På väg hem från krabborna klappade vi hästar, främst ett föl.


En annan Danmarks-dag ville barnen testa att köra fyrhjuling. Man kan ju se på mig att jag är lite nervös, men det gick såklart hur bra som helst.

 En hjälm på ett barn eller ett barn med en hjälm?


Som sagt - HAVET!!!



På väg tillbaka från Danmark stannade vi hos mina föräldrar i en vecka. Pappa hade precis köpt en ny häst. Alltså, finns det någon finare!!?? Som i en saga, ungefär.


Och eftersom pappa ska börja köra med sin nya häst hade han köpt en endags-körkurs till mig. Jag har kört med häst och vagn förr, tillsammans med morfar och min fjording-häst Lady (som inte lever längre...) Men det var ju så längesedan så det kändes väldigt bra att fräscha upp minnet lite.


Vi hann även med en fisketur. Eller... jag och mamma fiskade inte, men de andra. Och det kändes helt okej för mig.


Sen åkte vi tillbaka hem till Stockholm och fortsatte att göra sommarsaker. Som att bada, äta glass och bada och bada.



Vi tröttade aldrig på varma solnedgångar, sand mellan tårna eller vattenmelon i kylväska.

En extra varm dag tog vi båten ut till Nåttarö. Tips, tips! Tar bara en halvtimma från Nynäshamn och är hur mysigt som helst. Vi blev lite oroliga när vi hörde om den explosiva algblomningen, men det gick bra och vi hittade en finfin liten klippstrand.




En del säger att sommaren inte alls behöver vara helt slut. Men jag känner nog att den visst är det. Semestern är slut, kvällarna är mörka och ganska kalla, vinden lite kyligare och solen inte alls lika varm.
Jag försöker att inte deppa över det, att mysa med te och tända ljus och sånt. Men ändå, sommaren är så himla bra. Ingenting kan liksom slå den.

Livets viktigaste: kaffe

Mose: Mamma, vad är barnbidrag?

Jag: Det är pengar som pappa och jag får för att vi har fått dig. Typ för att vi ska ha råd att köpa bra mat och bra saker till dig. Men vi sparar ditt barnbidrag så att du ska kunna ha de pengarna när du blir vuxen, kanske så att det blir lite lättare för dig att köpa en lägenhet till exempel.

Mose: Men jag tror att jag vill bo hos er hela mitt liv.

Jag: Njae, det tror jag inte att du vill sen när du är 25. Då kanske du är ihop med någon och vill bo med den personen.

Mose: Ja, det vill jag nog. Och vilken tur att jag redan kan brygga kaffe! Jag kommer att klara mig bra!

Saker man gör strax före semestern

Hurra, vi har semester! I nästan sex veckor från och med nu.
Men vi avslutade jobbveckan med ett ikeabesök, Mose och jag. Mest för att vi behövde en ny tv-bänk till vår nya tv (som egentligen är alldeles för stor för vårt minivardasgsrum).
"Jag kan ta en bild på dig, mamma innan vi åker". Okej.


Det är finfint att åka till ikea med en sjuåring som mer än gärna kör varuvagnen. Och som faktiskt lyckas med konsten att inte köra på en enda människa eller bil på parkeringen...



Efter att vi handlat tyckte vi att vi gjort oss förtjänta av fika. Han fick lasta brickan med vad han ville (kaffet är mitt).



Vi pratade om allt möjligt, bland annat om dans. Han gillar nämligen att dansa, särskilt "sån dans som Eric Saade dansar". Han brukar köra dansspel på Playstation och sådär. Jag frågade honom om han helt säkert inte vill börja på dansskola. Men det vill han inte, svarade han. "Jag blir så nervös". Men du behöver inte uppträda, sa jag. Det är inte det som är det viktiga. "Nej, men jag är ändå nervös". Men varför då? "Jo, jag är nervös för sen kommer jag ju att dansa på melodifestivalen".
Fint med bra självförtroende.





På kvällen skulle han absolut baka, och det kan man ju knappt säga nej till! I födelsedagspresent fick han Baka: steg för steg, som verkligen funkar jättebra för en sjuåring som nyss lärt sig läsa. Tips, tips, men jag antar att halva Sverige redan har köpt den.
Vi åt ungefär tio kakor var. Sen orkade vi ingen middag.




Som sagt, nu har vi semester. Så himla skönt! Vi är bra på att ha semester. Idag har vi till exempel inte gjort någonting.

Midsommarafton 2014 gjorde vi nästan ingenting och det var helt ok

Vi kände att vi behövde vila lite, från allt. Så vi kom överens om att inte göra alls mycket på midsommarafton. Bara vara tillsammans, fika och äta och sånt. Inte anstränga oss eller känna att man måste göra något storslaget, spännande eller socialt. Det kan ju vara svårt det där, att erkänna att man ibland inte orkar göra roligheter tillsammans med andra. Men det är nyttigt för själen, tror jag, att välja det som känns bra trots att det kanske ser lite tråkigt och torrt ut i andras ögon.



Så, vi slöade hela förmiddagen. Efter lunch fyllde vi kaffetermosen och packade med ett paket köpekakor och gick till lilla midsommarfirandet nära där vi bor. Där fanns pilkastning, chokladhjul och ponnyridning. Och en midsommarstång. Ungefär lagom för oss just den här midsommaftonen.
Bäst var nog när vi frågade en hundvalpsägare om vi fick klappa hennes hundvalp och hon sa ja!!! Kan ni fatta vilken lycka!? Moses högsta dröm just nu är nämligen att köpa en hundvalpstax. Han äääälskar djur! Särskilt hundar och katter.


Här ser vi bekymrade ut, men det var vi inte. Kanske snarare lite trötta. Och en aningens frusna. Jag hade fyra (!) tröjor på mig.



Hehe, det ser ut som om vi sitter helt själva på en stor äng. Men så var det såklart inte. Kanske kände folk på sig att vi ville vara lite för oss själva...



På kvällen gjorde vi egen pizza som blev världshistoriens godaste! På ena halvan hade jag tomatsås, spenat, vitlök, mozarella och prästost och på andra halvan tomatsås, chevré, mozarella, prästost, pinjenötter, tunt skivade gröna äpplen och lite honung. Så himla gott!
En bra midsommarafton!

Lördag i mobilen

Lördagen spenderades på Djurgården. Först Skansen, sen Vasamuséet.

Vi var peppade och glada, förberedda på att äta mycket glass, se roliga djur och ha allmänt skoj.

Kameran fick stanna hemma, så här kommer ett litet gäng mobilbilder.

Dagen får fem stjärnor av fem möjliga.
Fint att bara strosa runt, ta dagen som den kommer, fika mycket och liksom gå efter barnens tankar om vad som är kul/inte kul.
Det har blivit en liten tradition nu, att Mose får välja en lördagsaktivitet när han fyller år. Förra året ville han spela minigolf. I år ville han åka till Skansen och se Vasaskeppet.

Jag har börjat räkna ner till semestern nu. Fem veckors ledighet ska jag ha - rekordlänge! Nu är det bara drygt en vecka kvar. När jag kommer hem från jobbet nästa fredag ska jag lägga mig raklång i gräset, andas, blunda, inte tänka på någonting alls. En bra plan.
För trots att jag tycker om mina jobb känner jag mig trött nu. Känner att jag behöver vila och andas ordentligt. Inte behöva ladda kaffebryggaren på kvällen, inte behöva tänka på gympapåsar, lunchlådor, jobbnycklar, pendeltåg eller väckarklockor.
/e

7 år och så himla glad

Söndag. Födelsedag.
Han står framför spegeln senare på kvällen. "Men mamma, jag ser ju ut som igår. Men mamma, det ser inte ut som om jag har växt nånting". Säger min nyblivna sjuåring som trodde att att skulle växa minst 20 cm under natten. Som tänkte att man blir stor direkt när man fyller 7.

Vi börjar dagen med smoothie och jordgubbar. Både i och på sängen... Och ett gäng barn som är lika presentnyfikna som födelsedagsungen. Solen skiner och sjuåringen är gladast i hela världen.
Ett par timmar senare blir det storfika i trädgården. Han har valt fika. Scones med marmelad, cookies och marängtårta med jordgubbar.









Vinden blåser ut ljusen, så ljusblåsaren får blåsa sina ljus inomhus.


Festglada kusiner fullproppade med socker, solsken och barfotaspring.


När gästerna åkt hem åkte vi på simskoleavslutning. Och han fick sina märken till sist, min modige lille skrutt, som har kämpat så med sin doppahuvudet-skräck, trots att han har varit både rädd och ledsen. Och ni skulle sett honom, hur stolt han var när han satte märkena på sin tröja och skuttade hemåt med hoppsasteg.
Min fina unge. Som har ett hjärta av guld.
Det är fint att fylla 7.

Vi går på skattjakt. Och cyklar en sväng.

Det är fint nu, att veta att hela sommaren ligger framför, att fem långa semesterveckor inte ens har börjat än. Vi har bokat en liten stuga i Danmark tillsammans med vänner och det känns bra, att ha lite planer. Jag ska vila mycket, göra sånt som jag gillar och blir glad av. Jag ska vara ute sent om kvällarna och njuta av ljuset. Och jag ska äta många jordgubbar, lyssna på ljudböcker, jogga och bada.

Häromdagen skruvade jag loss barnstolen från min cykel. Jag borde ha gjort det för länge länge sedan, men har inte riktigt förmått mig... Men nu är den borta (och faktiskt slängd, för den kändes så sliten och inte alls särskilt barnsäker längre) och cykeln känns så lätt och smidig. Det är en helt annan grej att cykla nu. Men samtidigt, det tog emot lite att ta bort den.

I torsdags hade Mose och hans kompis Edvin 7-årskalas tillsammans. En speciell ålder, tänker jag. Skolålder, liksom. Inte småbarn längre. De cyklar på egna stora cyklar, fortare än de vuxna.
De bjöd in ett gäng gemensamma kompisar och hade en hel del åsikter om vad kalaset skulle innehålla. En av de sakerna var skattjakt. Jag har gjort skattjakter förut, men det har alltid blivit lite bråk om vem som ska läsa kartan, så jag tänkte att det nog är en bra idé om alla får vara kartläsare. Men inte samtidigt.



Jag gick ut i skogen och ritade upp de små stigarna och några olika kännetecken längs med vägen, som en sten, träd, berg, koja, stubbe och så vidare. Sen kopierade jag upp 11 likadana kartor och skrev ett namn på varje karta. Därefter ritade jag dit ett rött kryss på varje karta, men inte på samma ställe. Jag la kartorna i var sin plastficka och gömde alla utan en på olika ställen i skogen. Mose fick den första kartan med ett kryss vid en stor björk. Han letade sig fram till björken och där hittade han en ny likadan karta men med ett nytt namn på och ett rött kryss på ett helt annan ställe. Nästa barn fick leta sig fram till nästa kryss, där det låg ytterligare en karta med ett nytt namn och ett nytt kryss på. Och så fick de fortsätta tills alla hade fått leta sig fram med hjälp av en karta. Vid det allra sista krysset fanns skatten (=godispåsar till alla).
Det funkade jättebra och alla var väldigt nöjda över att ha fått vara kartläsare och leda de andra barnen framåt i jakten på skatten!



Nu ska jag äta lite överblivet kalasgodis.
Kram/e

Sista maj med kokos, schampoo, grill och flipflop

Sista dagen i maj är lite speciell, lite sorglig. Såklart är jag glad för den första riktiga sommarmånaden, men samtidigt... våren är min bästa tid. Tiden som liksom är före, då allting väntar på att få slå ut, bli grönt, varmt och mjukt. Då man har allt det sköna framför sig.

Jag testade en ny grej på filen, dagen till ära. Fredrik hade hittat rostade kokosflakes, som han trodde att jag skulle gilla. Kokos, utan andra konstiga tillsatser. Och det var gott. Till lite müsli, banan, frysta blåbär, och fil, såklart.

Efter frukost gick jag och hämtade ut ett paket som kommit med posten. Jag hade beställt shampoo, balsam och deo från Urtekram. Deras produkter innehåller naturliga och ekologiska råvaror och är dessutom inte testade på djur. Inga parabener eller annat giftigt. Kristalldeon innehåller inte aluminium, som vanlig deo.
Nu har jag hunnit testa alltihop och jag är jättenöjd. Från början hade jag tänkt köra nopoo, det vill säga hårtvätt utan vanligt shampoo, men det funkar inte så bra på mitt hår. Jag har testat både balsammetoden och bikarbonat med lite honung i, men jag lyckas inte få till det. Eller så är jag helt enkelt lite för lat för att lägga ner den lilla extra tid det tar att blanda till ingredienserna. Så nu känns det jättebra att jag har hittat vettiga produkter som både är bra för miljön, djuren och kroppen. Och dessutom inte särskilt dyra. Jag beställde mina från Lyko.se, men de finns lite här och var.



På kvällen var vi bjudna på grillfest. Nej, jag tog inte en sko av varje... Men jag hade galet svårt att välja flipflops i affären, så jag tog båda paren. Flipflop = de bästa sommarskorna! Så det är inte alls så dumt att ha ett par vita och ett par rosa!



Vi hade en fin kväll. Sommaren gör något med en. Kroppen slappnar av, värmen återvänder till märg och ben, ljuset piggar upp. Och risken är stor att man är uppe alldeles för sent om kvällarna!

Grönt, kakor och stora drakar

Min kollega gör en och samma smoothie varje morgon. Hon har nästan blivit lite beroende av den, säger hon. Så jag tänkte att jag måste ju också testa.
Till två stora glas behöver du:
ca 2,5 dl vatten (lite beroende på hur tjock du vill att den ska vara)
3 nävar färsk spenat
1 kiwi
1 banan
eventuellt lite färsk ingefära
Mixa allt, häll upp i glas och drick.

Gott blev det, men nästa gång kommer jag nog att ha i frysta bär istället för kiwi. Kiwin kliade nämligen lite i halsen... Och jag gillar när smoothies är riktigt kalla.
Efter nyttigheterna bakade jag kolasnittar till det stora försäljnings- och fikabordet på Moses skolfest. Jag hade tänkt köpa tillbaka dem (älskar kolasnittar!), men glömde helt bort mitt bland tipspromenader, popcorn och iskall majblåst. Så jag får väl baka nya.



Torsdag till fredag gjorde vi en utflykt till svärmors sommarställe. Bäst var djuren, sämst regnet som inte ville sluta falla. Mose klappade hästarna, som blev till drakar i hans värld.
Lola var ensam hemma hela natten och när vi kom hem var hon stressad och lite orolig, men lugnade ganska snart ner sig. Det är det svåraste med djur - att behöva lämna dem ensamma ibland och att inte hitta någon som vill eller kan vara djurvakt.



Kramar
Emeli

Förut var vi alltid här om somrarna

I lördags bestämde vi oss för att ta en cykeltur, till vattnet och till klippstranden dit Fredrik och jag brukade åka innan Mose kom, när vi ganska nyss hade blivit tillsammans. Det är fint att åka dit, nostalgiskt på ett bra sätt.
Och vi märkte att vi nog kan börja åka hit igen, nu när Mose är lite större och klipporna inte känns lika farliga längre.




Nära klippstranden kan man fika på kafé Brygghuset och dricka kaffe ur udda gamla kaffekoppar. Precis som det ska vara. Där har vi suttit massor av gånger och fantiserat om hur det skulle vara att äga ett av de tjusiga husen längst med stranden... De kostar kring 15 miljoner har vi sett på hemnet. Då är det fint att man kan fantisera. Och nöja sig med det.





Just de här slags utflykterna är de allra bästa, de spontana, enkla, otvungna. På hemvägen köpte vi jordgubbar, som blev lite mosiga i den skumpande cykelkorgen. Men goda ändå.