Midsommarafton 2014 gjorde vi nästan ingenting och det var helt ok

Vi kände att vi behövde vila lite, från allt. Så vi kom överens om att inte göra alls mycket på midsommarafton. Bara vara tillsammans, fika och äta och sånt. Inte anstränga oss eller känna att man måste göra något storslaget, spännande eller socialt. Det kan ju vara svårt det där, att erkänna att man ibland inte orkar göra roligheter tillsammans med andra. Men det är nyttigt för själen, tror jag, att välja det som känns bra trots att det kanske ser lite tråkigt och torrt ut i andras ögon.



Så, vi slöade hela förmiddagen. Efter lunch fyllde vi kaffetermosen och packade med ett paket köpekakor och gick till lilla midsommarfirandet nära där vi bor. Där fanns pilkastning, chokladhjul och ponnyridning. Och en midsommarstång. Ungefär lagom för oss just den här midsommaftonen.
Bäst var nog när vi frågade en hundvalpsägare om vi fick klappa hennes hundvalp och hon sa ja!!! Kan ni fatta vilken lycka!? Moses högsta dröm just nu är nämligen att köpa en hundvalpstax. Han äääälskar djur! Särskilt hundar och katter.


Här ser vi bekymrade ut, men det var vi inte. Kanske snarare lite trötta. Och en aningens frusna. Jag hade fyra (!) tröjor på mig.



Hehe, det ser ut som om vi sitter helt själva på en stor äng. Men så var det såklart inte. Kanske kände folk på sig att vi ville vara lite för oss själva...



På kvällen gjorde vi egen pizza som blev världshistoriens godaste! På ena halvan hade jag tomatsås, spenat, vitlök, mozarella och prästost och på andra halvan tomatsås, chevré, mozarella, prästost, pinjenötter, tunt skivade gröna äpplen och lite honung. Så himla gott!
En bra midsommarafton!

Lördag i mobilen

Lördagen spenderades på Djurgården. Först Skansen, sen Vasamuséet.

Vi var peppade och glada, förberedda på att äta mycket glass, se roliga djur och ha allmänt skoj.

Kameran fick stanna hemma, så här kommer ett litet gäng mobilbilder.

Dagen får fem stjärnor av fem möjliga.
Fint att bara strosa runt, ta dagen som den kommer, fika mycket och liksom gå efter barnens tankar om vad som är kul/inte kul.
Det har blivit en liten tradition nu, att Mose får välja en lördagsaktivitet när han fyller år. Förra året ville han spela minigolf. I år ville han åka till Skansen och se Vasaskeppet.

Jag har börjat räkna ner till semestern nu. Fem veckors ledighet ska jag ha - rekordlänge! Nu är det bara drygt en vecka kvar. När jag kommer hem från jobbet nästa fredag ska jag lägga mig raklång i gräset, andas, blunda, inte tänka på någonting alls. En bra plan.
För trots att jag tycker om mina jobb känner jag mig trött nu. Känner att jag behöver vila och andas ordentligt. Inte behöva ladda kaffebryggaren på kvällen, inte behöva tänka på gympapåsar, lunchlådor, jobbnycklar, pendeltåg eller väckarklockor.
/e

7 år och så himla glad

Söndag. Födelsedag.
Han står framför spegeln senare på kvällen. "Men mamma, jag ser ju ut som igår. Men mamma, det ser inte ut som om jag har växt nånting". Säger min nyblivna sjuåring som trodde att att skulle växa minst 20 cm under natten. Som tänkte att man blir stor direkt när man fyller 7.

Vi börjar dagen med smoothie och jordgubbar. Både i och på sängen... Och ett gäng barn som är lika presentnyfikna som födelsedagsungen. Solen skiner och sjuåringen är gladast i hela världen.
Ett par timmar senare blir det storfika i trädgården. Han har valt fika. Scones med marmelad, cookies och marängtårta med jordgubbar.









Vinden blåser ut ljusen, så ljusblåsaren får blåsa sina ljus inomhus.


Festglada kusiner fullproppade med socker, solsken och barfotaspring.


När gästerna åkt hem åkte vi på simskoleavslutning. Och han fick sina märken till sist, min modige lille skrutt, som har kämpat så med sin doppahuvudet-skräck, trots att han har varit både rädd och ledsen. Och ni skulle sett honom, hur stolt han var när han satte märkena på sin tröja och skuttade hemåt med hoppsasteg.
Min fina unge. Som har ett hjärta av guld.
Det är fint att fylla 7.

Vi går på skattjakt. Och cyklar en sväng.

Det är fint nu, att veta att hela sommaren ligger framför, att fem långa semesterveckor inte ens har börjat än. Vi har bokat en liten stuga i Danmark tillsammans med vänner och det känns bra, att ha lite planer. Jag ska vila mycket, göra sånt som jag gillar och blir glad av. Jag ska vara ute sent om kvällarna och njuta av ljuset. Och jag ska äta många jordgubbar, lyssna på ljudböcker, jogga och bada.

Häromdagen skruvade jag loss barnstolen från min cykel. Jag borde ha gjort det för länge länge sedan, men har inte riktigt förmått mig... Men nu är den borta (och faktiskt slängd, för den kändes så sliten och inte alls särskilt barnsäker längre) och cykeln känns så lätt och smidig. Det är en helt annan grej att cykla nu. Men samtidigt, det tog emot lite att ta bort den.

I torsdags hade Mose och hans kompis Edvin 7-årskalas tillsammans. En speciell ålder, tänker jag. Skolålder, liksom. Inte småbarn längre. De cyklar på egna stora cyklar, fortare än de vuxna.
De bjöd in ett gäng gemensamma kompisar och hade en hel del åsikter om vad kalaset skulle innehålla. En av de sakerna var skattjakt. Jag har gjort skattjakter förut, men det har alltid blivit lite bråk om vem som ska läsa kartan, så jag tänkte att det nog är en bra idé om alla får vara kartläsare. Men inte samtidigt.



Jag gick ut i skogen och ritade upp de små stigarna och några olika kännetecken längs med vägen, som en sten, träd, berg, koja, stubbe och så vidare. Sen kopierade jag upp 11 likadana kartor och skrev ett namn på varje karta. Därefter ritade jag dit ett rött kryss på varje karta, men inte på samma ställe. Jag la kartorna i var sin plastficka och gömde alla utan en på olika ställen i skogen. Mose fick den första kartan med ett kryss vid en stor björk. Han letade sig fram till björken och där hittade han en ny likadan karta men med ett nytt namn på och ett rött kryss på ett helt annan ställe. Nästa barn fick leta sig fram till nästa kryss, där det låg ytterligare en karta med ett nytt namn och ett nytt kryss på. Och så fick de fortsätta tills alla hade fått leta sig fram med hjälp av en karta. Vid det allra sista krysset fanns skatten (=godispåsar till alla).
Det funkade jättebra och alla var väldigt nöjda över att ha fått vara kartläsare och leda de andra barnen framåt i jakten på skatten!



Nu ska jag äta lite överblivet kalasgodis.
Kram/e

Sista maj med kokos, schampoo, grill och flipflop

Sista dagen i maj är lite speciell, lite sorglig. Såklart är jag glad för den första riktiga sommarmånaden, men samtidigt... våren är min bästa tid. Tiden som liksom är före, då allting väntar på att få slå ut, bli grönt, varmt och mjukt. Då man har allt det sköna framför sig.

Jag testade en ny grej på filen, dagen till ära. Fredrik hade hittat rostade kokosflakes, som han trodde att jag skulle gilla. Kokos, utan andra konstiga tillsatser. Och det var gott. Till lite müsli, banan, frysta blåbär, och fil, såklart.

Efter frukost gick jag och hämtade ut ett paket som kommit med posten. Jag hade beställt shampoo, balsam och deo från Urtekram. Deras produkter innehåller naturliga och ekologiska råvaror och är dessutom inte testade på djur. Inga parabener eller annat giftigt. Kristalldeon innehåller inte aluminium, som vanlig deo.
Nu har jag hunnit testa alltihop och jag är jättenöjd. Från början hade jag tänkt köra nopoo, det vill säga hårtvätt utan vanligt shampoo, men det funkar inte så bra på mitt hår. Jag har testat både balsammetoden och bikarbonat med lite honung i, men jag lyckas inte få till det. Eller så är jag helt enkelt lite för lat för att lägga ner den lilla extra tid det tar att blanda till ingredienserna. Så nu känns det jättebra att jag har hittat vettiga produkter som både är bra för miljön, djuren och kroppen. Och dessutom inte särskilt dyra. Jag beställde mina från Lyko.se, men de finns lite här och var.



På kvällen var vi bjudna på grillfest. Nej, jag tog inte en sko av varje... Men jag hade galet svårt att välja flipflops i affären, så jag tog båda paren. Flipflop = de bästa sommarskorna! Så det är inte alls så dumt att ha ett par vita och ett par rosa!



Vi hade en fin kväll. Sommaren gör något med en. Kroppen slappnar av, värmen återvänder till märg och ben, ljuset piggar upp. Och risken är stor att man är uppe alldeles för sent om kvällarna!

Grillpremiär

Nej, jag har inte så mycket att säga, men vill ändå säga det jag har att säga.

Som att vi hade grillpremiär 2014 igår. Hurra! Det var svinkallt, men sällskapet var perfekt, glöden varm och magarna blev mätta. Bättre kan det ju knappt inte bli. Det kan ju tilläggas att vi avslutade med grillad banan med choklad i! Själva grillen kom inte med i bild, däremot en svettig fotbollsspelare (resten av folket ville inte fotograferas, än minde hamna här...).





Annars... funderar jag en hel del på mitt företag som inte finns mer. Det blev bara en massa krux nu när jag inte säljer något längre och är anställd på annat håll. Jag funderar på om jag borde dra igång på deltid igen och på vad jag i så fall skulle göra. Drömmen vore ju att vara två, så att man slapp vara ensam med allt. 

Vi får se hur det blir...

Valborg

Vi plockade fram vinterjackorna igen, drog på oss mössor, vantar och raggsockor. Som man alltid gör på valborgsmässoafton.
Vi cyklade bort till kompisarna, som bjöd på middag före brasan. I brist på fina blommor köpte vi med oss lite choklad och för att göra den en aningens roligare knöt vi dit ett band. Tadaa.


BFF


När vi hade ätit traskade vi iväg ner till elden. Det var musik, en massa folk och man kunde köpa lotter och annat skoj. Fast självklart vann vi inte, det gör vi aldrig.
Efter en stund kom fackelbärare som tände elden. Vi värmde oss så att vi nästan brände kinderna, kändes det som.






När det bara var glöd kvar sprakade fyrverkerierna igång. Vi älskar fyrverkerier! Fast vi tyckte väldigt synd om hundarna, som såg väldigt rädda ut. Lola låg inomhus och sov - tur för henne!


Hej våren 2014. Nu är du här på riktigt.

Gotland tur och retur

I fredags kom mamma hit för att hänga med Mose hela helgen. Fredrik och jag skulle nämligen åka på minisemester till Gotland. Eller mer exakt - vi var bjudna på 40-årsfest till Furillen.

Direkt när mamma kom tyckte Mose att vi skulle åka iväg.... Fint med ff liksom.

Jag hade tänkt ta en massa fina bilder på festen och på oss i tjusiga festkläder, men det blev inte av , eller rättare sagt - vi blev lite stressade efter att vi kört fel så vi glömde kameran i bilen. Dessutom var jag ganska klädstressad. Blir lätt det när jag ska på lite "finare" fester med smoking/kavaj som klädkod. Jag älskar att klä upp mig, men ofta känner jag att jag inte riktigt har klätt mig "rätt". Inte för att det gör så mycket, men ja, ni fattar. Men det blev bra till slut. Jag hade på mig världens finaste haori från oddlovin.com och en svart och guldig klänning från Stadsmissionen.

När vi kom till hotellet blev vi bjudna på kaffe och choklad. Jag är inte så allvarlig som jag ser ut - jag koncentrerar mig på att njuta av semestern, solen och chokladen.

Vi hade en hel del tid före festen så vi promenerade en stund och kollade in fina hus som vi gärna ville ha.

Som det här till exempel:

Efter festen sov vi som stockar. Sen åt vi frukost, blev skjutsade till flygplatsen och vips så var vi hemma igen. Galet vad en helg går fort!

Mammabesök

Det här var min helg:

Den började med att jag hämtade upp mamma vid tågstationen. Hurra, för hon skulle sova över!

På lördagsmorgonen gjorde vi oss iordning och åkte till tesalongen på Svenskt Tenn, där vi hade bokat bord för 5. Vi åt scones och kakor i två timmar. Bra start på dagen, liksom. Sen kollade vi runt och funderade lite på vem som har råd med en meter gardin för 1500kr.

Sen gick vi på stan ungefär hela dagen. Shoppingrundan avslutades på Stadsmissionen på Hantverkargatan (väldigt bra butik!)

Igår tog vi bilen till min bror i Årsta. Han har ganska nyss köpt lägenhet - en pytteliten etta med det snyggaste golvet. Där fikade vi ännu mer, åt världens godaste lunch på Buddah Nepal och testade Moses nya självlysande glaskulor.

Sen var mamma tvungen att ta tåget hem igen.

Hej igen.

Det var någon som sa till mig att det är galet att lägga ut saker på nätet, för att det ligger kvar i evigheters evighet. Och eftersom jag går igång på att göra saker som folk i min omgivning tycker är dumt blev jag sugen på att börja blogga igen.
Så jag gör ett försök:
Hej igen.
Vi säger hurra för att det är fredag, eller hur?! Jag har slösat bort hela den här förmiddagen med att göra ingenting (har massor av jobb som skulle ha varit klart i oktober) och vet att jag kommer att få panik om en liten stund. Men just nu njuter jag av att göra ingenting.
Snart ska jag hämta Mose och hans bästis Elin. Mose ska lära henne att spela schack (!!!), sa han i morse. Vi får se om jag hittar honom bland alla barn på skolan - han har nämligen inga framtänder just nu, vilket gör att han ser väldigt annorlunda ut. Han ser liksom ut som ett stort barn. När blev mitt barn stort? När blev det inne att spela schack?

På tal om ingenting så firade Fredrik och jag 10-årig bröllopsdag ganska nyss (15 november). Rolig som jag är skickade jag en bukett med rosa blommor till Fredriks jobb. Det roliga är att det bara jobbar män där -  jag kunde liksom se Fredrik framför mig, när han gick genom korridoren med en stor rosa bukett i famnen... sånt är nämligen lite känsligt på just den arbetsplatsen. Man blir liksom lite retad av sina arbetskompisar, om ni förstår vad jag menar (larvigt, men samtidigt väldigt användbart!). Fast det roliga förstördes eftersom han öppnade blompaketet inne på sitt kontor och packade in buketten igen innan han gick hem. Tror att han kände det på sig. Typiskt.

Födelsedagen

6 år. Fyllde han i mitten av juni.
Kusin Fabian (som nyss hade fyllt 5 - hurra!) och mormor och morfar kom och sov över och det var ju såklart höjdpunkten. Och presenterna också såklart.


Vi åkte till Sigtuna, för han hade önskat utflykt och minigolf. På sin födelsedag får man som man vill!
Vi var ett helt gäng som åkte, precis som det ska vara när det är fest.






Vi åt och fikade, som man ju ska när man är på utflykt och jag tror att jag beställde den godaste maten. Potatisstavar, sparris, rödbetor och någonslags sås som nog var den bästa såsen någonsin.


(och luggen är för lång, jag vet, den växer fasligt fort, sämsta grejen med lugg)



Och sen spelade vi minigolf. Flera av oss fuskade. Några var dåliga förlorare. Resten tittade på.


Nu får han nog inte blir större. Så tänker jag ofta, vill liksom hålla kvar honom nära.

Min tiger

Veckorna rusar och jag jobbar lite för mycket. Hinner inte det jag vill och orkar inte det jag måste. Men ljuset, sommarljuset, är läkande.
Precis i slutet av maj var det sommarfest med picknick på förskolan. Fint var det alltsammans, med teater som de äldsta barnen hade skrivit manus till helt själva. Och de fick vara precis vad de ville... spioner, sköldpaddor, prinsessor, robotar, sjuksköterskor, cowboys, krokodiler...och så min alldeles egen tiger. Han var så stolt och glad och tog i för full hals när alla barnen sjöng sommarvisorna.


Bästa vänner


Och trädgården växer.
Och han har fyllt sex år. Han önskade sig en dagbok med lås. Full av hemligheter.
Fort går det, som sagt var.