Hej höst

Nu smattrar det mot rutan och sommaren är förbi. 

Min pojke har börjat förskoleklass och fritids och har vuxit en hel massa på bara några veckor. Han har med sig gympakläder och handduk, berättar om läsuppgifter och mattetal, har fått nya kompisar och börjat spela fotboll. Det där sista var superläskigt och inte alls kul i våras, men nu, nu ville han börja igen. Som väldens självklaraste grej.

Sommaren var fin.

Hej hösten.

Nytt spår

Den här sommaren ändrar jag riktning (igen, jag har försökt förut). Inte plötsligt, det tar tid, en ganska långsam process. Jag omvärderar och tittar lite djupare. Försöker skymta vad som är verkligt och på riktigt, vad som är påhittat och konstlat. Så nu, lite trevande, tänker jag bara rikta ansiktet mot det som för mig är på riktigt. Jag tänker att man måste vara sann mot sig själv, inte le mot sådant som ändå inte vill en väl. Jag har gjort det tillräckligt.

Lite olika grejer

Det har hänt en hel del bra grejer sen sist. Jag har till exempel shoppat iPad och ett gäng klänningar. Alltihop i färgen rosa. Ja, även iPaden fick rosa utstyrsel. Bra, tycker jag.
En annan bra grej är att jag har varit lite ledig.

Vi har bland annat hängt på camping, utan att för den skull ha campat (vi tog in på hotell, camping är inget för oss). (Om jag ska förtydliga: vi är för bekväma och lata för att campa, men det är trevligt att hälsa på folk som campar, då får man liksom lite campingkänsla utan att behöva göra nånting).


Hej!


Och vi har även gjort en utflykt till Sandhamn. Jag kan tänka mig att äga en sommarstuga här. Ja, tack.

Stjärnor! (?)

En som gillar att äta pannkakor på restaurang.




Och jag fick äran att bära två stora stenar som i upphittarens ögon var väldigt värdefulla och vackra.








Sen frös vi, så då tog vi båten hem igen.

Idag åkte vi till Kafé Sjöstugan. Dit borde ni åka om ni är fikasugna. Ett tips.

Födelsedagen

6 år. Fyllde han i mitten av juni.
Kusin Fabian (som nyss hade fyllt 5 - hurra!) och mormor och morfar kom och sov över och det var ju såklart höjdpunkten. Och presenterna också såklart.


Vi åkte till Sigtuna, för han hade önskat utflykt och minigolf. På sin födelsedag får man som man vill!
Vi var ett helt gäng som åkte, precis som det ska vara när det är fest.






Vi åt och fikade, som man ju ska när man är på utflykt och jag tror att jag beställde den godaste maten. Potatisstavar, sparris, rödbetor och någonslags sås som nog var den bästa såsen någonsin.


(och luggen är för lång, jag vet, den växer fasligt fort, sämsta grejen med lugg)



Och sen spelade vi minigolf. Flera av oss fuskade. Några var dåliga förlorare. Resten tittade på.


Nu får han nog inte blir större. Så tänker jag ofta, vill liksom hålla kvar honom nära.

Min tiger

Veckorna rusar och jag jobbar lite för mycket. Hinner inte det jag vill och orkar inte det jag måste. Men ljuset, sommarljuset, är läkande.
Precis i slutet av maj var det sommarfest med picknick på förskolan. Fint var det alltsammans, med teater som de äldsta barnen hade skrivit manus till helt själva. Och de fick vara precis vad de ville... spioner, sköldpaddor, prinsessor, robotar, sjuksköterskor, cowboys, krokodiler...och så min alldeles egen tiger. Han var så stolt och glad och tog i för full hals när alla barnen sjöng sommarvisorna.


Bästa vänner


Och trädgården växer.
Och han har fyllt sex år. Han önskade sig en dagbok med lås. Full av hemligheter.
Fort går det, som sagt var.

Frön

När värmen kommer.
Och allt är ljusgrönt.
Då längtar vi ut. Efter att gräva med händerna i jorden, trycka i små frön, gå barfota, bli solbrända.


Han där i keps har valt frön. Morötter och ärtor.
Nu tänker vi leva livet resten av sommaren. Och resten av livet, antar jag.

Majdagar

Vi har en teaterapa bland vitsipporna. Igår fick han välja lite nya kläder på hm, ett par t-shirtar och luvtröjor. När han provade sa han att "mamma, jag ser ut som en riktig skolpojke nu". Och han ställer en massa frågor om rymden, om elektricitet, om molnen och annat som är väldigt svårt att svara på. För ett par veckor sedan undrade han varför en del människor har "sån där rökelsepinne i munnen"...

Efter en hel del teaterapande måste man köpa glass. Det blir en hel del glass. Som det ska vara, antar jag.
Vi hjälpte till att städa ett garage inför min mosters och kusiners kommande flytt. Och jag insåg att jag nog har blivit lite gammal, för vi satt ju alldeles nyss barnvakt åt Viktor och nu är han en lång tonåring.


Lycka är att leka ute, utan en massa overaller, vantar, vinterkängor och iskalla näsor. BFF.


Och lycka är även att få en inramad "Buzz Lightyear i rymden".

Igår städade vi bilen, som vi ska försöka sälja. Vet inte varför bilden fick vara med här. Kändes helt enkelt som en bra verklighetsbild på nåt sätt. Verkligheten som liksom aldrig går att komma ifrån, som är fin och jobbig och skitig och bra på samma gång. En dag ångest, andra dagen lycka. Som en bergochdalbana utan slut, pirr och skräck och skrik och skratt.
Nu ska jag gå och njuta av fler majdagar.
Hej.

32

Jag fyllde år i förgår. 32.
Så himla fint att fylla år, tycker jag. Har inte så mycket åldersnoja just nu.
Av Fredrik fick jag ett nytt objektiv till kameran.
Av andra fick jag pengar och blus och strumpor och saftkanna och blommor och böcker och halsband och lite annat.
Häromdagen beställde vi en septemberresa till New York. Det kommer att bli rasande fint. Vi firar ju 10-årig bröllopsdag i år, plus att Fredrik fyller väldigt jämnt (40!). Idag på morgonen kom jag på att vi åker samma vecka som Mose börjar föskoleklass - hur smart? Man kan väl inte tänka på allt, tänker jag (men skolstart borde ha funnits någonstans i bakhuvudet!).
För övrigt laddar jag inför nästa vecka - börjanyttjobbveckan.
Jag är nervös, men det ska bli fint.
Och basilikan och persiljan växer, tillsammans med min nervositet.
Har ni några New York-tips?

Prat

Det där livet, ni vet. Det där krångliga och svåra som nog aldrig går att förstå sig på.
Om livet kan man prata i timmar. Men bara med några få och kanske aldrig helt och hållet.

Saker som jag inte kan prata om:
ångest
rädsla

Saker som jag kan prata länge om:
djur
(framtids)drömmar

Överlag är jag dålig på att prata om saker. Tappar lätt bort mig, svävar iväg. Jag har så svårt för att tycka saker i diskussioner. Ofta tycker jag ingenting och undrar om det är något fel på mig. Ofta undrar jag hur iallsindar man kan tycka så mycket om helt (enligt mig) oväsentliga ting och i nästa sekund inte bry sig ett dugg om de stora och svåra och farliga och enorma och vackra sakerna. Men väsentligheter kan väl se olika ut, antar jag.

Imorgon ska jag baka och plantera om lite. Inte så mycket att orda om. Bara att göra och det är fint.

Nästan där

Jag tänker att jag ska ta kort på saker, främst på sticklingarna och de små plantorna som har kommit upp och allt det där. Men mörkret hinner alltid ifatt mig om kvällarna. Och hemmet är alltid lite för stökigt för att visa upp.
Vi försvinner lite bland allt det odlade. Tomatplantor och dill och pelargoner och paprika och timjan och gräslök och timjan och allt annat. Men häromdagen kom jag på en strålande idé - en perfekt idé för en med alldeles för få fönsterbräden. Jag ska sätta upp en hylla i fönstret, rakt över liksom, som ett fönsterbräde fast i mitten av fönstret.
Jag har mätt och Aron ska såga och sätta ihop och sen ska jag måla vitt. Därför tvättar jag gardinen idag, som jag sen ska vika ihop och lägga in i lådan. För med två fönsterbräden i ett litet fönster känns en gardin lite överflödig.
Det är sådana projekt jag har nu, när våren är på väg. Då kommer lusten tillbaka. Och energin.
Snart slipper vi varma kläder. Snart. Snart slipper vi stressen med hundra lager på lager före förskolan och jag slipper säga åt katten att nu hinner vi inte leka mer.
Snart.
Barfota.