Mose fick en Skrållan av mig i julklapp. Hon kan blunda och hon kan säga 24 olika meningar, typ "jag älskar dig pappa" och "jag är hungrig". Han har pratat om att han vill ha en docka, en sådan som kan prata och blunda.
Men vad gör han när han får en? Jo, han ska genast kolla hur den funkar, trixar och drar och sliter till han får upp luckan.
Sen, när han hade sett hur pratanordningen fungerade, stoppade han tillbaka den och stängde Skrållan (som först fick namnet Dajdå, men som efter ett par dagar fick tillbaka sitt ursprungliga namn efter att Mose sett på Saltkråkan och insett att det finns en liten tjej där som faktiskt heter Skrållan).
Nu är det mest jag som får ta hand om henne. När jag påminner honom om att Skrållan behöver någon som tar hand om henne svarar han bara "men mamma, du kan väl göra det, jag hinner inte".
Nähä.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna några små ord