Det kändes lite sorgligt. Eller mycket sorgligt. Sista skörden, både för det här året och någonsin på just den odlingslotten. Nästa sommar blir det inget kolonilottsodlande för min del. Jag har sagt upp min lilla ruta.
Jag hinner inte. Blir bara stressad när jag vet att de små fröna behöver mer vatten än vad jag ger dem.
Har ingen som kan hjälpa mig att rensa under semesterveckor då vi är bortresta.
Nästa sommar kanske det blir några potatisar i hink i trädgården, kanske en kruka tomater, förhoppningsvis ett par lökar.
Jag kommer att sakna.
Men ikväll blir det rotfrukter i ugn.
å vad mysigt med en liten kolonilott, men det ska ju förstås inte kännas betungande...
SvaraRaderatack för din röst! :)
Vad fina bilder, och gott det ser ut! Härligt känsla med sin egenodlade mat :)
SvaraRaderaDet tar allt lite tid. Vår kolonilott gick under namnet Lotta och jag var svartsjuk på min mans springande till henne i somras :-)
SvaraRadera