tisdag 13 september 2011

Fastna

Det är fint att kolla igenom skåpen då och då.
Jag har nog sagt det innan. Att jag inte är så bra på att städa.
Jag sätter ofta igång, börjar rensa och plocka, men jag fastnar alltid. Vid någon pinal här och där, en gammal tidning, en vacker vas, smycken jag glömt bort. Eller vad som helst.
Nu menar jag inte att jag fastnar för några minuter och sen fortsätter städningen. Nejdå, jag är fast för all framtid. Eller iallafall så länge så att städningen uteblir.
Vi har inte så mycket plats hemma hos oss. Skåpen är fulla, garderoberna likaså.
Därför är det ofta där jag fastnar medan jag städar.
Under förra städningen fastnade jag i stora skåpet, vänstra luckan, de två översta hyllorna.
servetthållare
Först hittade jag en fin servetthållare.
Då blev jag tvungen att rota fram passande servetter och göra lite fint på köksbordet.


Därefter hittade jag mina gamla men mycket älskade porslinshästar. Mina absolut finaste prydnadssaker. Men tyvärr gick benen av förra året någon gång och sen blev de liggande.
Så jag plockade fram lim och limmade.
porslinshästar
Och då blev de såhär fina. Nu funderar jag på var de ska stå. De får ju inte gå sönder igen! Fölets samtliga ben har nämligen limmats två gånger var.
dukar
Sen kom jag på att alla mina dukar låg i en enda röra. Så jag plockade fram allihop, vek och rullade och gjorde fint.
Jag älskar dukar. Gamla dukar.
Jag har hur många som helst.
servett
Bakom dukarna hittade jag några servetter från när Fredrik och jag gifte oss.
Åtta år gamla servetter. (Oanvända såklart!)
Men jag kan inte slänga dem, det går inte. Visst är de fina!?
berlock
I en liten låda hittade jag det här fina halsbandet. Lite trasigt, men mycket tjusigt.
Jaha, det var den städningen det.

1 kommentar:

  1. Hej.
    Smycket är min mormors. Mormor Ester. Det har varit två kort i denna berlock. Det kort som syns på bilden är mormors bror, Henrik Granelius, från Böllingetorp.
    Det andra kortet syns inte eller så har det försvunnit. Det kortet var på min mormors make, min morfar, Albin Pettersson, från Ammatorp.
    Smycket är ett fint minne.

    SvaraRadera

Lämna några små ord