Än har han inte lärt sig "killfärger" och "tjejfärger", vad man "ska" ha och vad man inte "ska" ha. Vi åkte till tygaffären häromdagen för att köpa tyger till en mössa och ett nytt kuddfodral (Mose har med sig en kudde och en nalle hela tiden överallt). Han valde illgult och rosa svampar. Jag undrar hur lång tid det tar innan någon på dagis talar om för honom att killar inte kan ha rosa svampar. Å, jag önskar att den dagen dröjer eller aldrig kommer. För jag älskar att han gillar starka fina färger. Jag älskar att han är fri från de där uppgjorda lagarna om vad som är "rätt och fel". Jag älskar att han gillar samma färger som jag gör.
Den gulbruna solhatten sydde jag för ett par år sedan (den verkar fortfarande passa. Tyget kommer från en gammal duk), mössan sydde jag idag och kudden igår.
Heja fina färger!
My boy likes pink, yellow and orange. And I love that!
Han är så fantastiskt söt, din pojk.
SvaraRaderaOch hjälp vad jag får ont i hjärtat av att tänka på att små vetabättretyper alltid kommer att tala om för små färgglada pojkar att de inte kan ha sina favoritfärger. Himla ungar. Fast egentligen är det väl föräldrarna jag är sur på. Varför kan inte alla föräldrar lära sina barn att det inte finns kill-och tjejfärger?
Är inte säker på att det är bara föräldrar heller.... Titta i vilken leksakskatalog som helst, eller klädesbutik. Ge barnen ett par år så listar de ut det utan att föräldren sagt ett knyst. Eller hur de klär sig på tv...eller moster osv.. (min pojk kom hem lite vissen häromdan med sin blålackade nagel :-(.
SvaraRaderaDet är så befriande att små barn är lyckligt ovetande om "tjejigt" och "killigt", jag önskar att de kunde få fortsätta att leva i ovisshet!
SvaraRaderaGlad påsk!