4 år

För fyra år sedan åkte vi in till Danderyds sjukhus och på bara en timma var han ute, min finaste i hela världen. Nu är han helt plötsligt en stor kille, med "stajka ben", "bästa kompisar" och en hel massa busiga upptåg.


Frukost på sängen är väldigt viktigt. Jordgubbarna tog slut i ett nafs.


4 dagar, 1 år, 2 år, 3 år.

Japp, ungar är viktigast i hela världen.
Som de allra flesta föräldrar får jag dåligt samvete ibland. För lite tid, för mycket hit och dit, för lite bara vara tillsammans. Men det finns perspektiv. Barn på andra sidan jorden. Barn som lever i krig, barn som inte har mat, barn som lämnas, barn som ingen kan ta hand om. Jag tänker att min pojke har det bra, jag är tacksam.