måndag 27 juni 2011

Jag och min fb

Jag skaffade en när allt var nytt, när fb kom hit från andra sidan Atlanten. Men jag fick panik och stängde av. Igår kom jag tillbaka. Alla säger att jag måste ha fb, att det liksom inte går att kontakta mig annars, att det är så krångligt och att jag lämnas utanför.
Så i gårkväll surfade en vän in på fb-sidan åt mig, skrev i mina uppgifter och lät mig komma på ett lösenord. Aaaahhh. Jag blev nervös och lite stressad. Vad ska jag göra nu? Vad händer? Vem kan se det här? Kan alla läsa det här nu? Hur gör jag nu?
Och den största frågan: vad ska jag ha fb till (nu menar jag inte lovely chaos på fb utan min privata)?
Jag har försökt sen i gårkväll, men jag får inte riktigt kläm på det. Fattar inte grejen. Blir nervös och loggar in hela tiden. Blir knäpp och stressad och kan inte uppdatera den där statusen för jag har ingen aning om vad jag ska/bör skriva. Klickar här och där och tänker att nu kan alla se att jag klickar runt utan att ha en aning om hur man egentligen använder fb.
För mig är facebook en skvallerplattform. Inget ont om skvaller - små doser av inget illa menat skvaller kan höja dagskvalitén något. Men varför kan vi inte skvallra som förr? Träffas över en kaffe och ett par kakor och prata lite strunt?
Äh, jag stannar väl kvar ett litet tag till så får vi se hur det går. Risken är att jag aldrig kommer att uppdatera. Förutom när jag vill göra ego-reklam för mitt eget företag. Och stor är risken att jag loggar in sisådär hundra gånger per dag för att ta del av lite skvaller.

7 kommentarer:

  1. Varför måste man vara med i Facebook? Det måste gå att leva utan? Kram.

    SvaraRadera
  2. Fast då är det nog för att du har skvallriga vänner. Jag tycker de lätt klår alla andra kommunikationsvägar. Effektivare än både mail, sms, telefon och fax...

    SvaraRadera
  3. Kul att du är tillbaka! Du kan styra så att endast dina vänner kan läsa på din vägg och se dina foton och du kan till och med välja vilka av dina vänner som kan läsa dina uppdateringar. Sen håller jag inte med om att fb handlar om skvaller i första hand...

    SvaraRadera
  4. Emeli / lovely chaos28 juni 2011 21:50

    Sv. Magdalena & Linus:
    :) Jag menade självklart inte att mina vänner använder fb för att skvallra om andra. (Sådär får man inte säga om mina vänner!) Utan att JAG (och många andra) använder fb för att kolla in vad folk ha för sig, vad folk pratar om etc. Alltså en slags "skvallerplattform". Inget dåligt alls utan väldigt fascinerande. Men för MIG blir det alldeles för enkelt - en genväg för att slippa ringa/träffas IRL.
    Så är det för mig, men säkert inte för någon annan ;)

    SvaraRadera
  5. Jag tror att tricket är att se att Facebook faktiskt finns på riktigt och också är IRL. Och det är inte att "tjuvlyssna" på folk när de medvetet postat statusarna, se det som att du läser korta bloggposter.

    SvaraRadera
  6. Känner igen din ambivalens =). Läste den här krönikan för länge sedan, men kom att tänka på den igen nu:
    http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=236970

    (hade velat göra den blå, men lyckas inte nu...)
    Kram

    SvaraRadera
  7. Emeli / lovely chaos30 juni 2011 21:35

    Sv. Hanna:
    Bra krönika! Tack.

    SvaraRadera

Lämna några små ord