Vi åt brunch på Ålandsbåten.
Bredvid mig satt en ensam dam.
Helst plötsligt vänder hon sig mot oss och börjar babbla på om att vi ger vår son alldeles för mycket uppmärksamhet, att han minsann inte alls mår bra av all dendär uppmärksamheten. Hon frågar om vi bara har ett barn och säger att vi måste skaffa ett till för vår son mår inte alls bra av att få all vår uppmärksamhet.
Jag reser mig upp och skriker att hon kan hålla käften, hon som sitter där alldeles ensam, att hon minsann skulle behöva iallafall en person att rikta sin uppmärksamhet mot så att vi slapp hennes skitsnack. Och jag skriker att hon minsann inte vet ett endaste dugg om vår son eller om oss.
Nej, det gjorde jag inte. Jag satt kvar, jag fortsatte att äta mina blåbärscrêpes (som för övrigt var väldigt goda) och låtsades som om hon inte fanns. Ledsen och arg.
Fy! Det här gör mig riktigt jäkla förbannad! Folk får faktiskt sluta lägga sig i andras föräldraskap tycker jag! Det är så sjukt oförskämt.
SvaraRaderaMin sambo skulle ta med min systerson på musikal en gång. Då var han 3 år. (Min syster medverkade alltså i musikalen och hade uttryckligen sagt att hon ville ha honom där.) Och när de satt där i salongen så vände sig en tant om och sa till min sambo "Usch, inte kan du ha med barnet här, du tar ju död på honom" (jag vet inte vad som skulle vara farligt med en musikal om Buddy Holly, men uppenbarligen tyckte hon att det var riktigt hemskt). Min sambo bara tittade på henne och sa "Jag tycker att du ska hålla munnen stängd nu." Och jag är så glad att han gjorde det. Fast jag hade aldrig vågat själv...
(Dessutom tror jag visst att er son mår bra av uppmärksamheten. Eller nej, jag är övertygad. Den där damen visste uppenbarligen inte vad hon pratade om!)
SvaraRaderaJag blir precis som Sandra så arg. Och ledsen. Jag tycker ni är så himla fin familj, en av de finaste. KRAM
SvaraRaderaVilken idiot!
SvaraRaderaJag är av åsikten att barn behöver mycket uppmärksamhet, att de mår bra av det och att föräldrarna bör ge dem så mycket uppmärksamhet de bara kan för att barnet ska utvecklas till en trygg individ.
Och vad är det med främmande människor som lägger sig i så där? Jag har läst liknande historier på andra bloggar och tycker att folk borde lära sig att hålla käft. Visst, jag skulle säga ifrån om jag såg någon behandla sitt barn illa, men det är ju en helt annan sak.
Förresten så tror jag att många gamla damer håller kvar vid gamla föreställningar om att man inte ska "skämma bort born med närhet och uppmärksamhet". Tragiskt!
SvaraRaderaDumma, dumma tant. Varför är alltid tanter värre än gubbar? Tror jag ska bli gubbe när jag blir gammal.
SvaraRaderaStor kram till dig. Jobbigt när en helt okänd berör det allra jobbigaste på ett så klumpigt sätt.
SvaraRadera